Kréditu mak prosesu ida atu fó osan bazeia ba akordu empréstimu ka akordu entre banku no parte seluk ne’ebé ezije empréstimu atu selu fali tusan ne’e hafoin períodu determinadu ho montante jurus kréditu, kompensasaun ka fahe lukru. Iha fatór prinsipál balun ne’ebé hamosu nesesidade ba kréditu, hanesan:

  1. Lack of own funds.

Falta fundu rasik signifika katak ema ne’ebé empresta kréditu iha tempu ne’ebá la iha fundu sufisiente atu finansia sira-nia atividade negósiu no konsumu iha tempu neeba. kauza sira inklui:

  1. Aumentu iha Vensimentu

Atu hasa’e fa’an, presiza hetan apoiu husi fornesimentu merkadoria ne’ebé boot liu fali períodu uluk. Tuir loloos, bainhira fa’an tiha ona, ema ne’ebé simu komérsiu mós iha tendénsia atu aumenta, porezemplu tanba pedidu sira hanesan feriadu, Natal, no seluk tan.

  1. Delay in Repayment of Accounts Receivable

Desembolsu konta ne’ebé bele simu nu’udar fonte fundu internu ida husi kompañia hodi suporta kompañia nia atividade loroloron nian. Tanba ne’e ema ne’ebé simu komérsiu baibain iha períodu maturidade atu nune’e emprezáriu sira bele antisipa finansiamentu negósiu tuir mai. Maibe, dala barak akontese katak data ne’ebé loos la kumpre tanba kliente atraza pagamentu. Nunee, emprezáriu sira tenke buka fonte finansiamentu alternativu hodi apoia atividade negósiu sira ne’ebé antes ne’e planeia ona atu finansia ho fundu husi desembolsu reseitas. Fonte alternativa ida ba fundu mak kréditu banku.

  1. Income Grace Period

Razaun ida-ne’e baibain hetan iha empréstimu konsumidor sira, ne’ebé iha tempu ne’ebé ladún di’ak entre nesesidade konsumu atuál no rendimentu iha futuru, hanesan, porezemplu, mortgage. Iha kazu ida-ne’e empréstimu-nain hakarak na’in ba uma ida, maibé agora nia podér sosa rendimentu la konsege responde ba nia nesesidade ba uma ida. Tuir loloos, iha tempu naruk, rendimentu akumuladu bele finansia sosa uma. Tanba nee, sira depende ba rendimentu iha futuru.

  1. Substituisaun ba Tinan Tolu ba Tinan Tolu

Substituisaun ba tusan terseiru parte nian signifika katak kliente sira selu sira-nia tusan ba terseiru parte ho kréditu husi banku. Iha dalan barak mak kréditu banku nian bele hetan lukru barak liu duke tusan ba parte terseiru. vantajen ida-ne’e bele mosu tanba termus kréditu ne’ebé kmaan liu, hanesan taxa jurus ne’ebé ki’ik liu. Ka liu husi selu tiha dívida lalais liu, kliente sei hetan deskontu ba sosa sasán ne’ebé boot liu husi fornesedór sira. La iha razaun ida ba aumentu iha fa’an sira hanesan deskreve ona iha leten, maibé de’it tanba polítika jestaun dívida.

  1. Reputasaun no Jestaun Finanseira Ordenada Ohin loron, banku sira sai ona parte ida husi karakterístika di’ak sira iha mundu negósiu nian. Emprezariu sira-nia reputasaun ne’ebé uza servisu bankáriu hodi suporta sira-nia tranzasaun negósiu nian, iha tendénsia atu hetan valór di’ak liu duke emprezáriu sira ne’ebé la uza servisu bankáriu. Ida ne’e tanba banku ne’e nia atitude selesífiku ba ninian kliente sira. Sira ne’ebé bele uza servisu bankáriu iha tendénsia atu hetan klasifikasaun ne’ebé fiar-na’in liu. Aleinde nee, utilizasaun servisu bankáriu mós ajuda kliente nia jestaun negósiu hodi monitoriza fluktu osan cash negósiu. Ida ne’e mós hamenus risku lakon.

Empreza ne’e la presiza kaer osan osan barak, aleinde iha risku, nia mós halakon oportunidade atu hetan rendimentu husi banku. Ohin loron, baibain ema ruma fó-empresta husi banku ida hodi submete 100% kolateral osan-mutin hanesan depositu. Emprestidór sira hanesan ne’e la presiza fundu adisionál husi empréstimu banku, tanba sira-nia nesesidade ba fundu bele hetan satisfasaun liuhusi dezembolsu kolateral osan. Razaun ida tanba emprezáriu sira-ne’e buka fundu husi banku sira mak tanba servisu bankáriu sira sai ona parte integradu husi sira-nia operasaun no reputasaun negósiu nian.

Libraries: Profitable Home Business Opportunities By Ajenda Dianawati.

By Diva

Experienced Accountant skilled in Research, Pivot Tables, Microsoft Excel, Management, and Microsoft Word. Strong accounting professional with a 31 October 2010 focused in Accounting from University of 17 August 1945, Semarang. Indonesia.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *